If it happened it will last forever

Lukas Göthman, Sofie Proos
20170616—20170730

Lukas Göthman-Journey
Sedan många år använder jag åren som cykler där jag reser på hösten, målar på vintern och skriver på sommaren, ibland gör jag allting på en gång. Resultatet blir anteckningar från en resa. Resan. Teckningar, akvareller och målningar som handlar om en vagabondliknande resa som oftast är flera resor. Berättelsen om dem brukar inte vara sanningsenlig. Vissa av målningarna fungerar som scenografi åt resan men brukar sällan se ut som vyerna under resan såg ut. Resan är alltid en eller flera delar av en förutbestämd rutt. Den är alltid samma. Ett hotellrum i Berlin, en ruin i Lettland, en liten skog på Gotland, en stor skog i Härjedalen, två små fiskestugor i Abisko. I år när jag gjorde resan åkte jag till Svalbard.
Måleriet självt, har i ögonblicket inte automatiskt med resan att göra. Det är en egen resa. En annan dröm om äventyr. Måleriet rör sig bland regler och serier som pågår år efter år. Med eller utan text. Ibland ögonblicksbilder, andra gånger månader av arbete på samma duk.

Sofie Proos
SF arbetar likt en arkeolog med ett kartläggande av den mänskliga historien och dess kvarlämningar. Konsthistorien utgör en betydande källa i hennes arbete. Under hennes arbete med äldre porträttkonst väcktes en empati med de avbildade kvinnorna, de var både fysiskt insnärjda i frihetsberövande utstyrslar så väl som av sociala förväntningar i dåtidens samhälle. Den senaste serien målningar kan ses som en ambition att frigöra dessa kvinnor då vi träffar på dem när de rör sig fritt i världen.
Att jag målar historiska porträtt kan ses som ett fåfängt försök att upprätta en tidsbro. Som när jag som liten försökte gå vilse i ett litet skogsparti bakom vårt hus i hopp om att finna mig själv transporterad till någon parallell värld.
Att vilja komma åt den där känslan som kan uppstå när man står i ett gammalt byggnadsverk och kan känna tiden i kroppen, som om den verkar dubbelt enligt någon obegriplig strängteori som jag inte kan förstå men uppleva som i andakt. Jag tror det är en upplevelse av världens omvända blick, att känna sig iakttagen av världsalltet