Artikel i Kristianstadsbladet 12 april 2017. Inför vernissaget av Line Bergseth-Botanicum skrev Sune Johannesson en informativ och kul text om mötet med Line och hennes konst. Läs den här.
Olseröds konsthall öppnar utställningsåret med en norsk resa in i botaniken och ljuset. Och med von Linné som en av inspirationskällorna. ”Naturen är för mig viktig”, säger Line Bergseth.
Artikeln publicerades 12 april 2017.
Line Bergseth berättar om sin resa genom konsthistorien och sökandet efter att hitta ett personligt uttryck som kunde fånga hennes intresse. Ett uttryck att landa i, och utforska vidare.
Hon pausar.
– Förstår du min norsk? Annars kan jag begynne snakke svorsk.
Sedan drygt 15 år bor hon i en mindre ort på den norska sidan av gränsen till Dalsland. Att låta norskan och svenskan mötas i svorsk är därför inget problem för henne. Hit flyttade hon för att få en annan ro än vad stadslivet erbjuder.
Visst kan hon ibland sakna stadens vernissager och kulturmingel med vänner och kollegor, men känslan av att ha naturen runt knuten överväger. Det ger henne också möjlighet att oftare ”gå på tur”.
– För mig är naturen väldigt viktig, säger hon.
Är den inte det för alla norrmän?
– Jo.
Det var också när naturen växte sig in i hennes konstnärskap som hon hittade hem. 1992, under slutet av hennes studier på Konstakademien i Oslo, närstuderade hon blommor och började måla av dem, som porträtt av individer.
– Att börja måla blommor på den tiden var väl ungefär det värsta man kunde göra som ung student. Då handlade det främst om installationer eller att ägna sig åt olika former av konstteori.
Vad mötte du för reaktioner?
– Lite olika, men jag hamnade inte överst på Akademiens lista.
Själv kände Bergseth däremot att hon var något på spåren när hon placerade enskilda blommor i flaskor och koncentrerat återgav motivet på en mindre vit duk.
– Det tar tid att lära sig att inse vad det är man ser när man ser på en växt. När jag så målar blomman träder det fram en mängd andra perspektiv och frågeställningar. Om våra livsformer och de val vi gör på jorden… Jag ges en djupare förståelse för livet, samtidigt som min bild rent faktiskt stannar kvar som ett minne över en tid. För målningen består, medan blomman efterhand förändras.
Den svit ”Blomsterporträtt” hon påbörjade för nu 25 år sedan har hon hållit liv i sedan dess, om så i olika faser och med skilda motiv. Den senaste perioden handlar det mest om pelargonier.
Att måla blommor är att ge sig in i Carl von Linnés historiska landskap av studier, klassificering och namngivande. För Line Bergseth är den gamle svenske botanikern också en stor inspiratör, vilket syns redan i utställningstiteln; ”Botanicum”.
– Linné ordnade naturen och satte ord på den. På det viset förde han in alla växter in i vårt språk, vilket är bra. Nu vet vi att skogen består av gran, björk och mossa, vilket har gett oss en ökad kunskap och bättre skötsel.
Däremot strävar hon inte alls efter att måla med en vetenskaplig blick, måleriet är hennes metod och mål.
I sina allra mest färska målningar, aldrig tidigare visade, är solen, ljuset och växtkraften utgångspunkter. Titeln på de här målningarna, som närmar sig ett abstrakt måleri, är ”Fotosyntes”.
– Om du blundar efter en tids starkt ljus kan du närma dig det här ljusfenomenet, med ett spektrum av en rad olika ljus och färger. Jag har även försökt att stirra upp i tandläkarens starka lampa för att sedan blunda, men det blir inte alls samma effekt. Det är något särskilt med solen.